Wallflower

Wallflower av Stephen Chbosky

Boken bakom filmen The Perks of Being a Wallflower

Charlie är blyg. Och då pratar vi inte om att han aldrig vågar räcka upp handen i klassrummet och svara på frågorna, här pratar vi om blyg som att inte ha några vänner. Alls.

Men snart är det dags för hans första år på gymnasiet och om det är något som han vill ändra så är det antalet kompisar. Men Charlie är annorlunda och det krävs mycket för att hitta någon som ens står ut med honom. Det är då han träffar Sam och Patrick, de enda som verkligen accepterar vem han är och låter honom komma nära men ingenting varar för evigt, inte ens vänskapen. Eller?

Jag gjorde precis som jag alltid helst gör med filmadaptioner av böcker; ser filmen innan jag läser boken. Skjut mig om ni vill men jag brukar tycka att böckerna är hundra gånger bättre än filmen och då ska man ju se det minst bra först så att man slipper bli besviken. Dom gånger jag inte sett filmerna först så har jag blivit så himla besviken och sur på filmerna att själva upplevelsen blivit fördärvad.

Med Wallflower så måste jag dock säga att jag föredrog filmen. Det kan vara den svenska översättningen som får mig att känna det som att Charlie inte alls är den där underbara, fina killen som han borde vara. Charlie i filmen är så mycket gulligare och då får vi inte ta del av alla hans inre tankar och känslor. Vi får inte läsa hans brev och vi får inte alla smaskiga detaljer (ja, även om de inte är så smaskiga snarare hemska.)

Jag tycker om boken, eller historien som helhet men jag fastnar inte för karaktärerna, de känns inte bra alls på svenska. Jag älskar böcker som är uppbyggda av brev, det är mer personligt. Men just den här boken fastnade jag inte för. Det är ingen bok jag kommer att minnas många år från nu.

Recensionsex från Gilla Böcker

betygbetygbetyg0betyg0betyg0