Jag fastnade framför den australiensiska tv-serien Kvinnofängelset när det för många år sedan gick sent på kvällarna på tv4. Jag gillade upplägget även om kvaliteten på serien gick upp och ner. Framförallt var det karaktärerna som fick en att fortsätta titta.
Och nu har Netflix kommit med en ny originalserie, Orange Is the New Black, som tar oss in i ett kvinnofängelse i USA och påminner lite om det gamla Kvinnofängelset (Prisoner: Cell Block H) då serien berättar historier om flera människoöden.
Under tretton avsnitt får man följa Piper Chapmans (Taylor Schilling) öde i fängelset där hon ska sitta i femton månader på grund av ett brott som begicks för tio år sedan. Sedan brottet har hon ordnat upp sitt liv och är dessutom förlovad. Inte nog med att hon hamnar i fängelse, hennes exflickvän Alex (spelad av Laura Prepon) som var delaktig i brottet sitter också i samma fängelse. Det är upplagt för dramatik med andra ord. Man får se flera av karaktärernas liv innan fängelset och vad som fick dem att hamna där. I alldeles för många av fallen så handlar det om att karaktärerna haft ett hjärta av guld men hamnat i fel situationer som lett till fängelsevistelsen.
Orange Is the New Black skiftar mellan komedi och drama på ett underhållande sätt, men i stunder då jag kanske hade velat ha en mer seriös serie så blir det lite krystat. Dock uppskattar jag komedin, gillar stereotyperna, det snuskiga och det tragikomiska. Det är en bra serie i mina ögon och jag kommer fortsätta kolla på fortsatta säsonger.
Text om serien från Björns blogg.
