Penny Dreadful


Såg precis klart näst sista avsnittet och har ni inte redan sett den här serien så kan jag varmt rekommendera den. Precis som med American Horror story så kan man inte tro att skräck ska göra sig bra i serieform, det får ju inte bli alltför långsamt och utdraget, men det blir så jäkla bra!

Namnet på serien kommer från de sensationslystna följetonger man kunde köpa i England på 1800-talet för just en penny. Man får lära känna gamla skräckikoner som Dr. Victor Frankenstein, Dorian Grey och Abraham Van Hellsing. Krypande skräck med allt från vampyrer, till monster och demoner.

För oss som älskar kostymdrama är det inte bara skräckfilmsaspekten som gör det värt att se serien. Viktorianska miljöer, både vackra och smutsiga. Monster och myter i all ära, här får man förstklassig drama på köpet. Svartsjuka, otrohet, kärlek och jakt på försvunna familjemedlemmar.

Männen bakom serien, Sam Mendes & John Logan, lyckades få mig att börja tycka om “nya” Bond i deras Skyfall, så inte så konstigt att de har fått mig att tycka om Penny Dreadful. Josh Hartnett, Timothy Dalton och Eva Green är helt underbara i serien och det är mycket sex och naket involverat. En helt underbar serie helt enkelt som jag kommer sakna tills dess att säsong två börjar – som är planerad att sändas 2015.

0
  • Dela

Outlast: Whistleblower

Whistleblower_promo

Satt igår kväll och spelade igenom DLCn Whistleblower och det var minst sagt beroendeframkallande. Smått frustrerande till och från när jag kände mig helt bortkommen uppe på vinden och i korridorerna, men till slut hittar jag alltid rätt. Jag känner mig rätt konstig när jag sitter och ler sådär fånigt för mig själv när det vankas tortyr eller någon galning smaskar i sig människokött. Jag älskar skräck och så här obehagliga scener, det är mys att gotta ner sig i gore och övernaturligheter. Hela Outlast-paketet är en solklar 5:a för mig trots att det var på tok för kort, men jag skulle inte ha något emot att spela om det igen – dock inte på Insane-mode då jag dör mer än jag vill erkänna under en sittning. Längtar verkligen efter The Evil Within som ska släppas i slutet av Augusti i år.

betygbetygbetygbetygbetyg 5/5 i betyg

Om någon vill tipsa om ännu ett bra skräckspel (jag har spelat alla Resident Evil samt Silent Hill) eller någon mysig film så kommentera gärna!

0
  • Dela

The Conjuring


När jag var i Sollentuna så kollade Staffan på The Conjuring och jag blev givetvis också sugen på att se den så jag satte mig själv i soffan efter midnatt med hörlurar på och hög volym och såg filmen. Den börjar riktigt bra med en introduktion av Ed & Lorraine Warren, två världsberömda utredare av övernaturliga händelser där de handskas med den besatta dockan Annabelle, sedan får man möta familjen Perron när de flyttar in i sitt nya hus och hur de till slut bestämmer sig för att ta kontakt med paret Warren.

Jag är långt ifrån lättskrämd men har svårt att kolla på skräckfilm själv – som jag brukar säga så när jag mig på andras rädsla, det är när andra blir rädda eller hoppar till som jag gör det. Annars är jag helt iskall och inget biter på mig. Tyvärr är min käre pojkvän en sån som måste kolla på skräck själv annars blir inte han påverkad heller. Tråkigt men vad ska man göra när man inte är som alla andra.

Den här filmen var filmad i många bra och skrämmande vinklar och ljudet kan nog få de mest härdade att hoppa till. Själv tyckte jag att det mest obehagliga var den där jäkla kurragömma-leken där de klappar händerna. Se filmen så får ni se vad jag menar 😉

0
  • Dela

American Mary


Satt och kollade på den här filmen när Staffan hade sina polare över för någon dag sedan. Tyckte att den var lite konstig till en början men efter halva filmen så älskade jag den. Fastnde verkligen för Mary och vad hon än gjorde så var jag på hennes sida, det var en karaktär som jag inte ville skulle misslyckas.

Jag är själv inte alls förtjust i body mods, tatueringar, piercingar eller att göra om sig (även om min näsa kommer att fixas till något i framtiden) men det här var toppen! Förvånansvärt så. Jag älskar det sjuka och soundtracket är awesome och passar min nuvarande musiksmak ganska väl. Rekommenderas verkligen!

Det är inte ofta en skräckfilm lyckas överraska och ge en något fräscht nu för tiden, men det lyckas verkligen denna film med! Detta är en film, suveränt regisserad, av systrarna Jen och Sylvia Soska som brukar kalla sig för Twisted Sisters. Jag lovar att det är en härligt skruvad historia vi bjuds på! Det hela handlar om olagliga operationer och dessa i form av kroppsmodifiering och i denna värld finner sig plötsligt medicin studenten Mary (Katharine Isabelle) efter en traumatisk händelse som tvingat henne avsluta sina studier. Här kommer hon i kontakt med väldigt udda karaktärer, som Ruby Realgirl (Paula Lindberg), som strävar efter att bli lik en docka genom att radera ut sin sexualitet. Mary blir också vän med en Betty Boop-liknande kvinna vid namn Beatress Johnson (Tristan Risk). Hon blir väl emottagen av denna värld och dess användare och får modet och kraften till att ta ut hämnd, med hjälp av skalpellen, på Dr Grant (David Lovgren), mannen som krossade hennes drömmar.

Systrarna Soska har skapat något väldigt unikt i all sin skruvade härlighet. Filmen är sexig, sofistikerad och totalt sjuk, en feministisk skräckfilm som har genuint trovärdiga karaktärer rakt igenom hela filmen. Den är också väldigt unik i det faktumet att den även lyckas påverka och kännas skrämmande något få skräckfilmer lyckas med i dessa dagar. Även om filmen bygger på samma tema som andra filmer, typ ”Audition”, är filmen väldigt originell, fylld av sjukt skruvade idéer och ger oss som tittar något väldigt obehagligt att titta på. En frisk fläkt i en annars så stagnerad genre och väl värd all uppmärksamhet den kan få!

0
  • Dela