Jag har gått från att vara en tjej som bara satt hemma framför datorn och gnällde så fort det var dags att ta ut hunden på promenad till att bli helt besatt av att röra på sig och komma ut i friska luften. Det hade jag aldrig kunnat tro. Är man inte inne i det så är det inte lätt att tycka om att röra på sig, men får man väl känna på den där kicken av adrenalin som gör att man inte bryr sig om mjölksyran i benen så är det svårt att sluta. Det blir som ett beroende. Ett riktigt bra beroende. Rör du dig så dör du ej – i förtid. Man kan väga lite mer än man bör, men ändå hålla sig pigg och frisk genom att röra på sig ordentligt varje dag. Det är inte så svårt egentligen, bara man har viljan så kommer orken för de flesta. Själv håller jag ju på med geocaching och det är ett fantastiskt sätt att komma ut i naturen och röra på sig.
Igår cyklade jag nästan 3 mil på relativt kort tid ner till Danderyd och tillbaka. Jag älskar att cykla, men som med mycket annat i hälsans tecken så är det viktigt att man har bra utrustning. Min cykel börjar bli riktigt kantstött och det är inte så bekvämt att cykla längre. Tidigare så cyklade jag minst en mil om dagen på min motionscykel som jag har hemma. Det är ett bra tips om man inte har mycket tid att lägga på motion. Lägg minst 20 min på någon form av motion varje dag. Det är bättre än ingenting.
Ett annat bra tips är att sätta ultimatum för en själv. T ex: Man får inte sätta sig och spela sitt favoritspel förrän man har rört på sig den dagen. Sånt fungerar för mig, för jag håller verkligen på mina egna regler. Slår mig själv på fingrarna så att säga om jag inte håller det jag lovat mig själv. Självdisciplin är väldigt bra när man ska hålla sig hälsosam. Tyvärr fungerar det inte på godsaker som choklad. Inget kan hålla mig från den delikatessen. Men så länge man rör på sig och inte vräker in så kan man äta vad man vill. I höst så kommer jag att börja gympa igen och träna på gym. Det är kul för det mesta, det jobbiga är inte att motionera utan att komma iväg och göra det.
Det blev många bra och fina bilder på min och Walles cykeltur nu i veckan.
Vi cyklade förbi Edsbergs slott på väg mot Rösjön.
Den här tunneln var bra mysig.
Olycksbådande räcke vid vägen ovanför tunneln.
Lämnade cykeln vid stranden och gick ut på bryggan vid Rösjöbadet.
En galen svan lekte badvakt och såg till så att vi inte dök från bryggan.
Många änder som låg och solade på stranden.
På vägen tillbaka så blev det många fler bilder. 
Sov konstigt på natten till torsdagen, blev sur på Walle, som drog iväg innan vi hunnit prata ut, han ringde upp mig efter ett tag och vi snackade i lite över en timme medan han promenerade runt i Sollentuna. Jag bad honom att komma tillbaka och han föreslog att vi skulle käka lite frukost och sedan dra ut på en cykeltur. Vilket vi gjorde. Han lånade en gammal cykel och vi drog iväg mot Rösjön. Fantastiskt väder. Lägger upp bilderna från cykelturen senare. En av dem kan ni se ovan. Allt det här utspelades innan kl 12 på dagen. När vi kommit hem så låg jag utslagen hela dagen :/
Kände mig lite deppig när jag vaknade och tänkte ta ett självporträtt, men jag såg hemsk ut så jag la på ett falskt leende och tog den här bilden istället.
Låg och glodde på film på datorn. Greenberg bland annat.
Fram emot kvällen så bestämde jag mig för att ta lite frisk lust och det blev en cykeltur norrut. Tog med mig systemkameran för omväxlings skull. Fotade en hel del måsar…
Det är fint vid Edsbergsslott på kvällen.
En racer-anka skär genom vattnet nedanför slottet.
Jag gillar fontänen.
Cyklar vidare.
Runt Stinsen köpcentrum och tillbaka hemåt.
Tog en del bilder, men det började bli för mörkt. Jag är fortfarande ganska usel på att använda långa slutartider. Och så hade jag inget stativ med mig.
På väg hem från Johan på söndagen så stötte jag bara på problem. En björk hade blåst ner över vägen och när jag tog mig över den så fastnade jag med mina leggings och rev upp ett hål vid knät.
Sen så råkade jag cykla på något vasst och fick punktering vid Kistamässan. Fick gå hem och släpa på cykeln. Hittade en fin blomma på en stubbe (ovan).
Så här såg min cykel ut tills farsan lagade slangen. Nu kan jag cykla iväg igen.
När Johan och jag satt och turades om att spela Mario Kart så nämnde jag att jag har några samlarfigurer från Nintendo och att jag älskar sånt. Då reser han sig upp och går fram till tv:n, rycker loss den lilla svampen och ger den till mig. Jag sitter som ett frågetecken. Jag är inte van vid att få presenter på det sättet 😛 Nu bor den på min tv istället. Bra med dubbelhäftande tejp!
