Vecka. 28 – Film

veckansfilmer
Sådär nu har jag äntligen börjat skriva om alla filmer jag ser i veckorna, antingen själv eller ihop med älsklingen. Det blir många äldre filmer men även några nya. Ett förhoppningsvis välkommet återseende från mina tidigare bloggdagar då jag recenserade massor med film varje vecka.

film-28-01
Get Hard (2015)
Miljonären James King (Will Ferrell) åker fast för bedrägeri och vänder sig till biltvättaren Darnell Lewis (Kevin Hart) för att förbereda sig och få coaching – inför ett liv bakom murarna i San Quentin-fängelset…

“Som alla komedier med Will Ferrell så var den här lagom rolig. Jag uppskattar som ni vet sexskämt och det fanns en hel del sådana i Get Hard. Dock har vi sett allt detta förut i bland annat filmen Big Stan, så det hade varit roligare med en aning mer originalitet.”

film-28-02Focus (2015)
Will Smith spelar Nicky, en rutinerad svindlare som träffar rookien Jess. Han lär henne branschens alla små knep men så fort hon kommer för nära så drar han sig ur. Tre år senare stöter han ihop med Jess i Buenos Aires och hon är nu en fullfjädrad femme fatale som ställer alla hans noga uträknade planer på ända. Insatserna är extremt höga och Nicky tappar nu helt kontrollen.

“Väldigt kvick och underhållande film med ett par oförutsägbara vändningar som var skönt som omväxling. Jag gillar filmer som inte gör att jag tappar min fokus.”

film-28-03Hierro (2009)
Under en resa med färja till ön El Hierro, förlorar Maria sin son Diego. Har han fallit överbord? Har han blivit bortförd? Ingen vet, Diego har bara försvunnit helt enkelt. Sex månader senare, kämpar Maria för att övervinna smärtan av hennes förlust, för att plocka upp skärvorna och fortsätta med sitt liv, när hon får ett oväntat samtal. Man har hittat ett barns kropp. Maria måste återvända till ön El Hierro…

“Jag blev besviken på att den här filmen inte lyckades överraska mig en enda gång, den är som en seg variant på bättre spanska thrillers eller skräckfilmer som involverar barn. Hierro har även en konstig ton som genomsyrar hela filmen. Den passar inte in riktigt utan blir bara konstigt.”

film-28-04

Patrick (2013)
I rum 15 på ett litet sjukhus ligger Patrick i djup koma och kan omöjligt kommunicera med någon. När en vacker sjuksköterska, som precis separerat från sin make, börjar arbeta på sjukhuset, känner hon att Patrick kommunicerar med henne och han verkar använda sina psykiska krafter för att manipulera händelser i hennes liv.

“Jag gillade verkligen den här udda skräckfilmen. Om ni har spelat Outlast så kommer ni att känna igen er i den större delen av handingen som utspelar sig på ett sjukhus där det sker en del oetiska experiment på patienterna. Svårt att inte tycka om Charles Dance i rollen som doktor Roget – som jag saknar lite från Game of Thrones.”

film-28-05

RoboCop (2014)
Året är 2028 och staden Detroit. I en stad som präglas av våld och kriminalitet återvänder en dödligt skadad polisman i skepnad av en mäktig varelse, till hälften människa, till hälften maskin, vars undantryckta minnen hemsöker och jagar honom.

“Nej, det här var inget för mig. Var de tvugna att ta bort det som gav originalet sin edge? Alla blodiga, grafiska scener det vill säga. Vart var de riktiga skurkarna? Det kändes bara mjäkigt och jag kände inte alls med hans familj – så att det lagts så mycket fokus på det var inte någon förbättring. Det blev en barnfilm för vuxna och inget ont om Kinnaman, men någon RoboCop är han inte.

film-28-06

The Running Man (1987)
Året är 2017. Världsekonomin har kollapsat. Såväl mat som olja är bristvaror. USA är en totaliär polisstat uppdelad i militära zoner styrda med järnhand. Egna åsikter tolereras inte. Televisionen är mäktigare än någonsin och populärast är programmet THE RUNNING MAN. En makaber katt-och-råtta-lek där oskyldiga medborgare pekas ut som brottslingar och jagas av specialtränade mördaratleter. Men den här gången möter de en livsfarlig motståndare…

“Jag är ett stort Arnold-fan och de här gamla rullarna håller fortfarande måttet. Den är till och med bättre än hälften av alla nya filmer som kommer på bio. Actionskådisar som Arnold är ett utdöende släkte som moderna skådespelare kommer att ha svårt att nå upp till.”

film-28-07

Jupiter Ascending (2014)
Jupiter Jones föddes under en natthimmel med tecken som förutspådde en stor framtid för henne. Men för den nu vuxna Jupiter är verkligheten en annan. Hon drömmer om stjärnorna, men vaknar upp till ett städjobb och en till synes oändlig följd av otur. Inte förrän Caine, en gentekniskt framställd f.d. militärjägare, anländer till jorden för att leta upp henne börjar Jupiter få en skymt av det öde som hon alltid varit ämnad för.

“Sån stor potential och så dåligt gjort. Det här hade gjort sig bättre som en tv-serie med tanke på hur mycket bakomliggande handling som man går miste om när vi tvingas kolla på otroligt långa, sega actionfrekvenser som inte ens var särskilt spännande. De mer intressanta karaktärerna får inte tillräckligt med screen time heller. De borde ha gjort filmen mer som Dune och haft mer drama istället.”

film-28-08

Cirkeln (2014)
En natt när månen färgas blodröd, befinner sig sex unga tonårsflickor i en övergiven folkpark, dragna dit av en mystisk kraft. Där avslöjas en gammal profetia. De är “De utvalda”, en grupp häxor – utsedda att rädda världen. Plötsligt är tiden i gymnasiet på liv och död – bokstavligt talat.

“Jag gillade verkligen filmen, men jämfört med boken så blev jag besviken. Inte på handlingen eller skådespeleriet (även om jag tycker att de tog ett uselt beslut när de skrev ur två viktiga karaktärer ur filmen) utan på personen som ljudsatte filmen. Musiken passar till viss del in, men tajmingen är helt off och vissa scener (som den på postern) blev skrattretande löjliga när musiken kom igång. Bra sätt att förstöra stämningen på! Som om någon ville både göra en Harry Potter-film och en skräckfilm på samma gång musikaliskt, det lät för jävligt.”

Eld

Eld av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Första delen Cirkeln blev en knallsuccé i bokvärlden och hyllades av läsare, kritiker och bokbloggare. Och nu är uppföljaren här.

De utvalda ska börja andra året på gymnasiet. Hela sommarlovet har de hållit andan i väntan på demonernas nästa drag. Men hotet kommer från ett håll de aldrig kunnat förutse.

Det blir alltmer uppenbart att något är väldigt, väldigt fel i Engelsfors. Det förflutna vävs ihop med nuet. De levande möter de döda. De utvalda knyts allt tätare till varandra och påminns återigen om att magi inte kan lindra olycklig kärlek eller laga krossade hjärtan.

Eld är andra delen i Engelsforstrilogin.

Det kändes verkligen som ett helvetesår som vi fått vänta på denna och jag valde att spara den extra länge för jag visste att jag skulle sluka den på två röda så fort jag väl börjat. Det stämde förstås och jag fastade med boken lite här och var, både inne och ute. Det var ett tag sedan sist och till en början hade jag glömt bort alla olika karaktärer och händelser – tyckte att det saknades ett “Detta har hänt” som brukar finnas i serier bland annat. Men undan för undan så fick man veta det som glömts bort och så var man helt förlorad i boken igen.

Det finns saker jag gillade och ogillade som i alla böcker, men jag tycker att en hel del lösa trådar knöts ihop på ett bra sätt. Utan att spoila så hade jag svårt för slutet. Man känner sig lurad på konfekten när det man sett fram emot visar sig vara på tok för kortfattat. Kul att man inte heller var så smart att man kunde lista ut exakt hur det låg till förrän framåt slutet. Men det sämsta med boken är som med alla andra trilogier eller längre bokserier; att man nu måste vänta IGEN. Tack för det… 🙁 Jäkla beroendeframkallade böcker.

Recensionsex från Raben & Sjögren

Cirkeln

Cirkeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Engelsfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner. Sex tjejer har just börjat gymnasiet. De har inget gemensamt – förutom att en uråldrig ondska jagar dem.

Höstterminen har just börjat när en elev hittas död på en av gymnasieskolans toaletter. Alla förmodar att det var ett självmord. Alla utom de som vet sanningen.

En natt då månen färgats mystiskt röd förs sex tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De vet inte hur de har kommit dit eller varför de är där, men utan varandra kommer de inte att överleva.

De får veta att de är häxor. De Utvalda, som nämns i en uråldrig profetia.

Plötsligt är gymnasiet på liv och död – bokstavligt talat. De måste lära sig samarbeta trots sina olikheter, och kontrollera de magiska krafter som vaknat till liv inom dem. Tiden håller på att rinna ut. De måste hitta och besegra ondskan som jagar dem, innan ondskan hittar dem.

Jag hann läsa en hel del recensioner av Cirkeln innan jag fick chansen att läsa boken och då de flesta var extremt positiva till den så kände jag mig förstås väldigt skeptisk. Helt i onödan. Så fort jag kommit förbi första kapitlet så föll jag. Hårt. Cirkeln har allt jag älskar med ungdomsböcker, fantasyböcker och böcker i allmänhet. Att den är svensk förvånar mig så oerhört. Det har i och för sig kommit ut många riktigt bra böcker på svenska nu på sistone. Mats Strandberg kände jag till redan innan även om jag inte hade läst någon av hans böcker. Man märker verkligen att han – precis som jag, är ett stort Buffy the Vampire Slayer-fan då många saker från serien går igen i Cirkeln. Karaktärerna i boken är lätta att både tycka om och tycka illa om. Trots att huvudkaraktärerna är många så hade jag önskat att de var fler. Det fanns något i var och en som tilltalade mig, till och med Ida… Sen var jag konstigt nog nästan mer förtjust i tjejernas privatliv än deras nya gemenskap som häxor. Boken var så pass bra att jag inte kunde släppa den, den åkte till och med ner i träningsväskan och ut. Längtar verkligen till de kommande böckerna i den här trilogin.

Recensionsex från Rabén & Sjögren.

Läser ute i solen

Har legat ute i solen idag och nästan läst klart Cirkeln. Svårt att inte tycka om den här boken om man är ett lika stort Buffy-fan som både jag och Mats Strangdberg uppenbarligen är.

Bilden ovan är från i helgen då jag hade en rejäl huvudvärk och knaprade huvudvärkstabletter samtidigt som jag låg och läste. Inte kul att ha ont i huvudet, men det var åtminstone inte migrän… har en tendens till att få migrän och må riktigt illa…

My head is killing me

Det gick inte helt enligt planerna. Skulle tränat med Emilia på kvällen men då jag hade gått hela dagen med en hemsk migrän och precis lyckades somna tills dess att jag egentligen skulle dra iväg så blev det helt enkelt inte så 🙁 Walle kom förbi och satt i solen ute vid poolen medan jag låg och väntade på att huvudvärkstabletterna skulle kicka in. När de väl gjorde det så läste jag lite i Cirkeln och tog några bilder. Hade på mig klockan jag köpte på Gina (REA 75%) så den fick vara med på bilden också.

Walle och jag grillade senare på kvällen. Det som hamnade på engångsgrillen denna gång var fläskfilé,  lök och paprika. Till det serverades potatisklyftor och hemmagjord tzatziki plus grönsallad. Extremt gott! Drack någon/några starkcider som jag hade snott i brorsans garage också. 😛

Hann inte med så mycket idag, men en liten geocache hann slinka med där på natten. Har en del nya bilder från våra turer som jag kan lägga upp sen. Mysig hobby det där.

Nu skall här sovas, men senare idag ska jag lägga upp bilder av några nya filmer jag råkat handla och så ska jag fixa klart bilderna från resan till Finland. Kram på er.

Böcker som ska recenseras i sommar

Jag har fått hem sjukt många fina paket från bokförlag nu i vår med böcker som ska recenserasmin boksida BOKHYLLAN by Deliquate. Det känns som julafton varje gång jag hittar ett paket i brevlådan som jag inte hade förväntat mig 🙂 Let the work (fun) begin!

Fallet med de försvunna böckerna av Ian Samson från Massolit förlag.

Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg från Rabén & Sjögren. Med tillhörande tygkasse. 😀

Vargsläkte: Lykanthropos I av Caroline L. Jensen från Ord Text Mening. Underbart inslagen. Toppbetyg på utsidan, får se hur bra insidan är…

Sen har jag fått hem Elisabeth Nemerts nya bok Ljusets Dotter från Forum, som utspelar sig här i Edsviken i Sollentuna där jag bor. Väldigt spännande! Samt Stockholm Rosé av Sophia Wolf Lösnitz från Alberts Bonniers förlag som jag ska läsa inför nästa träff med Prosa & Marmelad nästa vecka. Vilken boksommar det kommer att bli i år!