D E L I Q U A T E

20 september, 2018

Comic Con Stockholm 2018 – Dag 2

På lördagen så la jag ner mycket tid på att köa till olika program på Scen 1 och Scen 2. Först ut var en Q&A med Mark Sheppard (Supernatural, Battlestar Galactica, Firefly) som jag sett många gånger i nämnda serier, men helt glömt bort. Pinsamt, men sant. Det var verkligen underhållande att höra honom svara lite charmigt bistert på alla frågor. Han hade tydligen bott i Sverige någon gång på 80-talet och påstod att han köpt en tub Kalles Kaviar när han nu var tillbaka… Var han ironisk? Eller uppskattar han – som jag – en god knäckemacka med ägg och kaviar på till frukost. Vem vet! Jag gillar när det händer saker på scen och här vandrade Mark upp på läktarna under frågeställningen. Han fick tag på en chokladkaka som han och Jonas Berglöf satt och mumsade på när han var tillbaka på scenen. Han fick lite väl mycket frågor om Supernatural. Jag var mer sugen på vad han ska göra härnäst, men det blir väl mest kvalitetstid med familjen nu.

Eftersom jag inte hörde varken vad som frågades eller svarades under Mads Mikkelsens Q&A pga dålig placering i rummet (inga högtalare var riktade åt mitt håll) så har jag ingen aning om vad som hände här. Men Mads såg jävligt trevlig och glad ut vilket alltid är ett plus. Tur att han inte pratade så mycket danska för då hade ljudet inte spelat någon roll…

Sen var det dags att köa för årets höjdpunkt på Comic Con; Nörd:igt Live! Jag älskar den här podcasten och de här personerna, så jag hoppas att de håller på i flera år till. Oavsett hur livet ser ut så blir man glad över att lyssna på dessa människor tjafsa om vem som har rätt eller fel, vad som är bäst eller sämst i olika genres. Man lär sig alltid något nytt och får bra tips på vad man bör kika på framöver.

Efter mässan så åkte jag omgående och köpte en latte på Espresso House. Tacka vet jag nymalda kaffebönor av hög kvalité och jag hoppas att det i framtiden kommer att finnas en riktig baristavagn inne på mässgolvet så att man slipper springa ut för att få en handgjord dryck när energin börjar ta slut istället för att tving dricka trist automatkaffe. Tänk att ha en islatte/iste i handen när man driver runt bland montrarna!

Om ni vill stödja mig i min kamp för bättre kaffe på mässan kommande år så använd hashtag #bättrekaffepåcomiccon 😉

19 september, 2018

Comic Con Stockholm 2018 – Dag 1

Efter att ha spenderat hela tre dagar på Kistamässan så var jag helt mentalt slutkörd, så jag har mest legat hemma och vilat de senaste dagarna. Men nu känner jag mig lite piggare och kan berätta vad jag hade för mig på Comic Con. Jag köpte min weekendbiljett redan i april för att på så sätt få ett så lågt pris som möjligt. 350 kr är dyrt, men jag tycker att det är värt det enbart för alla fina människor som man träffar på mässan.

Om man har möjlighet så kan jag verkligen rekommendera att man klär ut sig till någon eller något från sin absoluta favorit fandom, det gör mässan så mycket roligare.

Det var verkligen fokus på shopping under mässan och det fanns allt från underlägg, muggar, t-shirts och posters till spel, filmer och mjuka djur. Man blev nästan överväldigad av allt fint på en och samma plats. Om ni aldrig har varit där förut, så tänk er en vanlig höstmarknad, men istället för vantar, strumpor och marknadsgodis så är det bara fina prylar! Jag köpte två underlägg och ett bokmärke från den här utställaren.

Asiatiskt godis och snacks i massor. Såg först nu att de hade sötpotatissnacks. Jag köpte dock med mig två olika sorters mochi. Utan röda bönor tack och lov! Jag tål inte smaken oavsett hur sött det är. De jag köpte var i smaken vindruva och mango. Mangon smakade verkligen starkt vilket inte passade mig, men vindruvan var verkligen god! Jag älskar mochi-konsistensen och köper gärna Bubbies-glass när jag har råd.

Dörrmattor! Synd att det är den sträva varianten som man brukar ha utomhus, annars hade jag köpt ett gäng.

GameStop hade många fina saker och erbjudanden. Jag missade tyvärr när de hade giveaways och fick inte med mig någon goodiebag eller tröja, men handlade där två gånger.

Det fanns en hel del spel på mässan också. Jag spelade bland annat Metro Exodus, Kingdom Hearts III, Shadow of the Tomb Raider och Assassins Creed Odyssey.

En sån här Arcade 1 Up hade jag hemskt gärna haft hemma hos oss! Så söta de är! Tyvärr avskräckte prislappen på runt 4000 kr.

Jag hängde en del med min vän Johan och hans kompis Jacob vilket var roligt. Blev fotad med den här fina draken också. Min personliga favorit från Game of Thrones!

Nästa dag på mässan lägger jag upp imorgon!

15 september, 2018

En massa Ernst-mys

Det här året så blev det inget riktigt Ernst-mys då jag inte hittade honom på Formex, men jag botaniserade i montern, drack supergott kaffe från Pennybridge Roasters och tog en massa bilder. Det är stilrent och jordnära, precis som Ernst själv.

Tänk om man hade det så här fint hemma ändå. Eller på landet! Jag önskar att jag hade en egen liten stuga att inreda och rå om…

Där har ni min latte tillsammans med den fina dukningen. Ska mossan representera en sallad?

Ernst doftljus känns som ett måste nu i höst. Med tidlösa citat som “I det enkla bor det vackra”, Lycka i det lilla” och “Tid till ingenting” så blir man bara glad när man ser dom.

14 september, 2018

Joy Zandén – Det är aldrig för sent

Det jag strävar efter med mina besök på Formex är bland annat att upptäcka mindre företag och visa upp design och inredning som man kanske annars inte hade lagt märke till i den stora djungeln av mönster på marknaden. Jag fastnade för Joy Zandén när jag var på en mindre, men trevlig och väldigt personlig pressvisning under mässan.

Det som gör att historien bakom dessa mönster speciell är att Joy, som tråkigt nog gick bort förra året, debuterade vid 94 års ålder. Tack vare sin dotter, skådespelerskan Jessica Zandén, så hade hon dock turen att få se sina mönster som tapet medan hon levde.

Nu så marknadsför Jessica sina egna produkter för hemmet. Det är allt från handdukar, kuddfodral, grytvantar och förkläden till brickor, lampskärmar och servetter. Det är verkligen tidlösa mönster! Särö Mono är nog min personliga favorit, men Glas-mönstret påminner så väl om min mormor och hennes samling av olika glas som fick stod i ett skåp för att de var för fina för att användas.

Här kan ni läsa mer om Joy Zandén.

Året var 1951. Efter studier på Slöjdföreningen i Göteborg och på Beckmans designhögskola i Stockholm började Jag arbeta som formgivare. Jag målade mönster som togs väl emot av allmänheten men när jag försökte sälja dem på Manhattan fick jag bara höra “…very nice, very nice”.

Några mönster blev aldrig sålda. Med stor besvikelse reste jag hem och gömde portfolion i ett mörkt skåp i källaren.

60 år har passerat sen dess och till min stora glädje, tilltalar nu dessa mönster den moderna människan. Tidstypiska och samtidigt tidlösa, ser de nu åter dagens ljus.

Med inspiration av den skandinaviska naturen, havet och Kärleken.

Det är aldrig för sent. – Joy (1922–2017)

Jag måste säga att jag blev lite starstruck när jag träffade både Jessica och henns bror Philip på mässan. Jag är ju uppvuxen med de båda på film och TV ?

13 september, 2018

När ens inre batteri känns överbelastat

Påslakan och kuddar är från Hemtex — Det är den 13:e idag, men jag tog bilden för flera veckor sedan 😉

Det här är verkligen en sån dag då man vill stanna i sängen och inte behöva göra någonting alls. Jag vaknade med huvudvärk och den har inte utvecklats till migrän än, så jag håller tummarna för att jag slipper det. Om någon timme eller så, så ska jag ta mig iväg till bussen och sedan ta tåget till Stockholm för en hel helg med Comic Con Sthlm på Kistamässan. Från Fredag till Söndag. Jag tänkte även göra en liten avstickare till min vän Kim också, så det är fullt ös för mig som inte gör så mycket annat just nu.

Igår var vi på Stand Up på Katalin i Uppsala som älsklingens vän bjöd oss på. Om ni känner till Judah Friedlander (det gjorde inte jag) så har ni nog ett hum om vad det handlade om. Det var mysigt och kul att komma ut lite och det blev en hel del skratt. Jag måste erkänna att jag föredrar riktigt grova skämt och allt som inte är PK när det kommer till just komedi. För det är skönt att få skratta lite över hur sjukt allting är ibland. Med det sagt så är jag annars ganska fredlig av mig och säger ofta ingenting om jag inte har något snällt att komma med. Att provocera folk till vardags tycker jag inte är roligt på något sätt. Varför vissa känner ett sug efter att få uttrycka sina inre demoner och elakheter på sociala medier förstår jag inte. Många skulle nog behöva en omgång KBT för att få bort det oönskade beteendet. För om det man säger inte är tänkt att roa andra än en själv, what’s the point? Men inom komedin så känner jag att allt är tillåtet – i små mängder. Som med allt annat i livet.

Nu ska jag vila huvudet en stund till innan jag gör i ordning mig för dagen, får ladda mitt inre batteri på tåget.