Rena, nytvättade kläder

Hur kommer det sig att jag alltid lyckas boka in sämsta tiden för att tvätta kläder? Det fanns bara en tid kvar den här veckan och det var nu på söndagen. Klockan sju på morgonen! Fy attan vad jobbigt att behöva släpa sig upp på morgonen och sedan släpa ner alla kassar med kläder och handdukar till tvättstugan. Känner mig lite som jag tror att pigorna kände sig förr när de skulle upp i ottan och mjölka korna. Fast de gick säkert och lade sig i tid på kvällen istället för att sitta uppe till två på natten som jag gjorde igår. Är huvudet dumt så får kroppen lida.

Yoshi och Chester är sura på mig nu också. Chester har fått nytt foder, Royal Canine Calm, som ska “lugna hans nerver” då han varit väldigt lättskrämd på sistone. Han hoppar till över minsta lilla. Förhoppningsvis så ska han även gå ner lite i vikt, men det är svårt när han inte kan låta bli sin brorsas mat. Vi har köpt en matskål som bara är till för Yoshi, men vi fick veta att han inte har något chip i nacken eller att det slutat fungera och det krävs ett chip för att matskålen ska känna av att det är Yoshi som ska äta och inte Chester (den öppnar och stänger sig automatiskt) så vi får vänta ett tag tills vi kan få ett nytt insatt.

Planen idag är att motionera på något sätt. Är inte peppad alls utan vill bara gå och lägga mig och sova, men jag får tvinga mig ut på en joggingtur eller nåt. Igår så provtränade jag på nya gymmet OneWay i Rosendal. Det var väldigt fint men det jag var mest intresserad av, löpbanan på taket, var inte klar ännu så jag får komma tillbaka om några veckor och testa den då istället. Vilket tycker ni är det bästa gymmet i Uppsala? Jag har testat Friskis & Svettis, WomensWellness och Fyrishov plus OneWay nu.

När man har en dålig dag

Gårdagen blev för mycket för mig helt enkelt.

Så jag sov bort större delen av lördagen, men så blir det när jag är runt för mycket folk på liten yta utan möjlighet att ta mig därifrån. Det vill säga att farmors begravning var väldigt jobbig för mig psykiskt. Inte nog med att en nära släkting gått bort så är jag instängd på en liten gård utanför Vallentuna utan möjlighet att ta mig hem på egen hand. Det är ett helvete att ta sig därifrån till Uppsala (2,5 timme med buss) eller till Sollentuna.

När jag har nått min gräns för vad jag tolererar (av andra människor) så klarar jag inte av att vara hemifrån, då flyr jag helt enkelt bort från allt och alla. Flyr till min säkerhet hos älsklingen eller katterna, något som lugnar mig. Därför så drog jag (efter sex timmar i sällskap av familjen, mer än jag vanligen orkar med, men jag stod ut för farsan och fasters skull) ut och satte mig i bilen i väntan på att få åka hemåt medan de andra som vanligt inte förstår varför jag blev så “otrevlig” och inte ville vara kvar längre. Ingen verkade uppskatta all den energi som jag la ner på att i huvud taget vara med den här dagen. Jag hade (med bra marginal) planerat att vara hemma till ungefär sex på kvällen, inte helt orimligt med tanke på att begravningen var vid ett.

För övrigt så är det enda de gör när de ska umgås att konstant äta och dricka, något som jag inte kan göra längre, samt prata om allt annat än det jag är intresserad av (tar jag upp något intressant som jag gillar så dör ofta samtalet ut fort), så jag känner mig väldigt exkluderad från det sociala på familjeträffarna. Att sitta och glo på när andra äter och har det trevligt tycker jag inte är särskilt roligt. Är jag ensam om att tycka så här?

Jag vet inte om det här är något som är specifikt för min Asperger, men jag vill även veta exakt hur många timmar jag ska vara borta hemifrån innan jag åker någonstans och att man håller sig till tidsplanen. Att dra ut på tiden är inte acceptabelt för mig, då kommer jag ur balans får i värsta fall en panikattack. Jag känner mig sjuk om jag inte får åka hem när jag vill.

Begravningen var faktiskt väldigt fin även om den var på tok för sorglig och för mycket fokus på Gud. Jag föredrar att man firar det liv de levde och pratar roliga minnen istället för att man fokuserar så mycket på att de inte finns mer. Alla ska vi dö så jag tycker vi borde vara glada över att farmor fick leva så pass mycket längre än många andra (90+.) Bästa delen var ju när prästen pratade om hur farmor var när hon levde, hur bra hon var på att baka och hur hon tog hand om oss. Det kändes väldigt olustigt att sitta där som icke troende för övrigt.

Jag hoppas att farmor har det bra nu, var hon än är, med sina andra släktingar, sina Donna-hundar, Prisse-kisse och vilka andra djur hon haft genom åren. Om jag inte hamnar med mina djur när jag dör så kommer jag att vända upp och ner på himmel och helvete eller vad som nu finns där för att hamna hos dom. Bara så att NI vet 😉

Men nu är jag tack och lov hemma och får vara för mig själv igen. Morsan skjutsade – efter mycket tjat – till slut hem mig (tack!) så dagen slutade bra, men det är inte konstigt att jag aldrig följer med på något när det alltid känns som om jag hålls gisslan.



Vi åkte även och träffade min kusins får och alla lamm de fått i vår. Väldigt söta små rackare 🙂

En till sriracha-burgare utan gris

American Steakhouse Burgers Limited edition sriracha

Vad besvärligt allting blivit sen jag slutade att äta gris. Det är nästan bacon på allt som inte är vegetariskt! Får alltid be dem ta bort baconen från burgare och sallader.

Jag äter givetvis mindre kött än tidigare, men kommer nog aldrig att kunna sluta helt med animaliska produkter då det är en för god och enkel proteinkälla. Svårsmält, men gott. Just grisen är däremot ett djur som påminner på tok för mycket om hunden och de är på tok för söta för att ätas. Jag bryr mig inte om att jag är konstig i mitt sätt att se på djur och mat. Skulle jag klara av att döda djuret och tillreda det själv, så är det okej att äta det enligt mig. Vissa människor verkar inte vilja tänka på att den där caesarsalladen bland annat har haft både näbb och fjädrar, och även haft ett sött litet tryne (om man väljer att äta bacon.) Grisar räknar jag till husdjuren likt hundar, katter, gnagare och hästar. De äter man helt enkelt inte. Inte jag i alla fall, älsklingen älskar bacon…

VårRuset: resultatet

VårRuset Uppsala

Jag är så nöjd med min prestation i VårRuset i år. Trots att jag vaknade med migrän och kände mig långsam och trött under loppet så kom jag i mål på under 34 minuter, vilket är personligt rekord för mig! Här kan ni se videon när jag går i mål. Av de som sprang på tid så hamnade jag på plats 217 (av 320) vilket känns fantastiskt med tanke på att jag inte var i toppform den här måndagen. Eftersom morsan var med så blev det faktiskt lite bilder från kvällen. Bland annat på mig när jag sprang i mål. Ser man hur slut jag var? Hur jag ska orka med 5 km till i Tjejmilen vet jag inte, men jag lär få träna hela sommaren för att få bättre flås tills dess.

Innan jag sprang iväg med de andra tjejerna i tidtagningsklassen så var jag med i MusikQuizet som jag brukar och hade turen att få ett vinnarsms även i år! Jag hoppades innerligt att vi skulle slippa tävla på scen det här året. Blir så nervös att jag skakar när jag ska vara med i tävlingar och snabbt säga svaret på frågor. Därför jag var så glad över att jag lyckades vinna första pris förra året! Men i år så vann jag 6:e pris i tävlingen och fick ett presentkort på Sportamore värde 1000 kr, en perfekt vinst då jag måste skaffa bättre träningskläder – fick dra upp mina byxor flera gånger under loppet för att de åkte ner hela tiden.

Nästa år tänker jag springa i Stockholm för att få lite variation, någon som är sugen på att flåsa som en flodhäst tillsammans med mig? 😉
VårRuset Uppsala MusikQuiz 2017
VårRuset Uppsala Tidtagning

 

VårRuset: inför

Maskrosor

Sitter och laddar inför kvällens VårRuset! Har känt mig risig sen igår och vaknade med migrän tråkigt nog, så jag kommer nog inte att prestera så bra egentligen. Jag hoppas att jag kommer i mål, det är mitt mål 😉

Dricker mycket vatten och mjukar upp kroppen redan nu så att jag orkar ta mig hemifrån, är så seg. Träningskläderna är redan på och det är bara nummerlappen som saknas, den tar jag på mig direkt innan loppet. Det ska bli kul att springa även om jag inte kommer att köra slut på mig och ge järnet som var planen. Har ni sprungit VårRuset i år?

Träning & Gym

  1. Vad är det bästa med att träna? – För mig är det att jag blir så mycket piggare, känner mig mindre nedstämd och – jag vet inte varför det känns så men – jag blir mer utåtgående och orkar vara med andra lite längre innan jag måste gå och vila huvudet.
  2. Föredrar du att träna med hjälp av maskiner eller fria vikter? – När jag är lat så föredrar jag att använda maskinerna, för då slipper jag tänka så mycket. Man hittar de rätta musklerna som man vill träna direkt. Men egentligen så tycker jag det är ganska tråkigt när det går långsamt.
  3. Vad är roligast – kondition eller styrka? – Kondition. Ju fortare det går desto roligare är det att träna. Sen får jag alltid sådan hemsk träningsvärk även när jag tränar styrka regelbundet. Men klart jag tränar styrka även om det inte är så roligt.
  4. Vilken kroppsdel tränar du helst på gymmet? – Rumpan. Jag har INGEN rumpa alls. Eller den är platt och syns knappt, men det gjorde den inte ens när jag vägde över 100 kg. Så tråkigt att jag inte ens hade fördelarna med att väga mer, varken stora bröst eller rumpa fick jag. Sen är mina ben något jag är stolt över att jag har tränat så pass bra. Är så stark i benen efter att ha lyft tungt i flera år. Armarna är dock som spaghetti så jag borde träna dom mer än jag gör idag.
  5. Vilket är ditt favoritmärke när det kommer till träningskläder? – När det kommer till skor så älskar jag Adidas då de är perfekta för mina fötter som är storlek 41 1/3 (26 cm). Byxor köper jag helst från Röhnisch, tröjor och linnen från Casall, men annars så blir det ofta billigare kläder från Kappahl och H&M. Märket är inte så viktigt, bara passformen och priset är bra.
  6. Färgglada eller neutrala träningskläder? – Förut skulle jag sagt svart, svart svart! Fast numera gillar jag färgglada träningskläder som har roligt mönster. Men jag blandar inte utan kör på färg nedtill och mörkt upptill eller tvärtom.
  7. Var ser du dig själv inom några år gällande träningen? – Jag hoppas att jag lyckas träna mer regelbundet på gymmet. Det är ganska tråkigt att gymma jämfört med att springa utomhus, men det är bra för mig att träna på fasta dagar. Målet är att bli starkare och få fastare hud på kroppen. Så gott det går alltså.

Det vore kul att läsa era svar på frågorna, så svarar ni på dom fi er blogg år ni gärna länka till inlägget 😉