Veckan som kommer

Vaknade tidigt idag vilket nog är anledningen till varför jag varit så fruktansvärt trött under dagen. Kändes som om jag skulle somna i badkaret även fast jag haft i mig en dubbel espresso till lunch. Orkade inte ta mig iväg till gymmet heller så jag är väldigt besviken på mig själv. Det är inte alls svårt att träna, men att komma iväg är ibland helt omöjligt. Ni vet nog hur det kan bli med det. Jag önskar att jag bara kunde gå och lägga mig igen och sova vidare, men då jag ska upp tidigt imorgon för pressfrukosten på Sthlm Beauty Week så får jag se till att hålla mig vaken till kvällen. Ska packa ner min stora kamera, några ombyten och resten av mina saker då jag har fyra fullspäckade dagar framför mig i Stockholm. Förutom SBW så ska jag gå på Awin travel day och två bokfrukostar. Bara roliga saker inplanerade, så jag hoppas att jag får träffa några nya bloggare och hänga med de jag redan känner sedan tidigare. Om ni ska dit så hojta gärna till 😉

Nisse in need of maintenance

I torsdags så var vi ute med Nisse (vår vita Nissan Micra -93) till älsklingens pappa som hjälpte oss att byta till sommardäck. Väl i verkstaden så fick vi veta att den läcker bromsvätska och att vi måste byta vissa delar vid bakdäcken. Jag är ingen expert på bilar – än! Så inför detta inlägg så googlade jag bland annat “vad sitter var på bilen”. Känner mig ganska korkad när det kommer till bilar… Fast jag måste ju lära mig snabbt om jag ska lyckas ta det där körkortet någon gång.

Däcken blev i alla fall utbytta och resterande delar ska vi ta och fixa snart. Bromsarna tog betydligt bättre efter bytet, men det kommer att bli sämre ju mer bromsvätska som läcker ut. Lagom till besiktningen också, typiskt.  Efter lite fika med mandelkubb och kaffe så fick vi även hjälp med att tvätta av bilen lite snabbt. Skönt att den ser vit ut nu och inte ljusgrå som innan. Det är tur att vi båda har så händiga pappor, speciellt älsklingen som inte är ett dugg lik sin pappa på den punkten 😉

Jag ser det snöar

Några födelsedagspresenter som jag fick på min födelsedag 🙂

Vilket jäkla uselt väder det blev nu i påsk! Jag som har ställt iordning balkongen för våren så att killarna kan springa ut och få frisk luft på dagarna. Nu kan man inte ha balkongdörren öppen för att det blir för kallt. Jag gillar snö och kyla annars, men nu känns det inte lika trevligt längre. Det ska vara lite värre i Sollentuna också, dit jag är på väg just nu för att umgås med familjen och få lite mer gjort i mitt projekt på vinden. Hoppas bli klar med del ett av det nu i veckan, så att allt som ska slängas och allt som ska ges bort är utsorterat. Bara sånt som faktiskt används eller måste sparas ska få vara kvar. Jag var en riktig horder förr!

Nu ska jag ta det lite lugnt och läsa klart boken Lily och Bläckfisken av Stephen Rowley, en väldigt bra men sorglig bok om förhållanden, hundar och vad som händer när en familjemedlem drabbas av en obotlig sjukdom, en bläckfisk i det här fallet.

Bilder från vårens trendkväll med Damernas värld

Här bjuder jag på lite bilder från vårens trendkväll med Damernas värld. Jag kan verkligen rekommendera att ni köper en biljett om ni har möjlighet att gå. Jag har varit på flera stycken och det är alltid trevligt även om det inte är så att alla ämnen intresserar mig.

Cider från Somersby.

Clarion hotel hade goda wrap med Caesarkyckling (min favorit) och pulled pork.

Det fanns mycket att shoppa på plats. Själv köpte jag två par örhängen från Edblad.

Martina Bonnier pratade om Bröllopstrender genom tiderna. Många vackra klänningar.

Lars Wallin pratade om sina kreationer.

Camilla Läckberg pratade om sin nya roman Häxan.

Goodiebag från kvällen

Thailand 2017: Resedagbok – Dag 14

Tisdag 21:a februari 2017

Det blev lite besvärligt på morgonen. För vi skulle checka ut vid tolv, men planet mot Bangkok gick inte förrän åtta på kvällen. Jag tyckte att vi alla skulle hänga på min storebrors hotell hela dagen och ha väskorna där, medan farsan tyckte att vi skulle lämna väskorna i Swisshotels lobby och vara på stranden hela dagen.

Att få vara på deras hotell skulle kosta 1600 baht per person enligt farsan, vilket lät väldigt dyrt för att bara vara på hotellet och få ha våra väskor på brorsans rum. Fast fortfarande värt det om vi slapp vandra fram och tillbaka mellan stranden och hotellet för att byta om. Sen ville jag inte släpa runt på mitt handbagage hela dagen. Nu visade det sig givetvis att farsan inte lyssnat som vanligt. Det var 1600 baht för oss två, alltså hälften så dyrt per person. Det var ett mer rimligt pris för att ha tillgång till pool och bekvämligheter på hotellet under dagen.

Vi checkade ut från Swisshotel, tog en taxi till Novotel vid Kamala beach och letade upp brorsan och familjen som satt och åt frukost. Efter att vi – efter mycket om och men – hade slängt upp alla väskor på rummet, så bytte jag om till badkläder och gled ner i poolen ett tag. Det var väldigt fint på deras hotell, nära till stranden.

Målet idag var att i sista minuten få en ordentlig massage så att jag skulle orka med flygresan hem. Kanske kunde jag lära mig några tricks att använda på min stela pojkvän…

När farsan och min storebror gick på sin ölrunda vid stranden så hakade jag på och gick till Oasis Thai Massage som ligger bredvid Bob’s bar. Där fick jag en och en halv timme helkroppsmassage med olja. Så välbehövligt! Varför gick jag inte fler gånger? Det kostade bara 300 baht och hon som masserade var så duktig, vilka nypor!

Efter massagen så mötte jag upp med de andra för lunch på stranden. Det blev en tråkig kycklingmacka men jag hade hellre tagit en bananpannkaka då det bara blivit en under den här resan. Nu fanns det ingen i närheten som gjorde just denna godsak, så jag får se om jag kan göra min egen hemma sen istället. Det är svårt att få den sådär tunn och krispig i en stekpanna…

Det blev mest poolhäng efter lunchen. Vi skulle åka till flygplatsen klockan fem och fick skynda oss att packa ihop alla våra saker när taxin var på väg. En söt, helsvart katt satt vid lobbyn och gjorde sig till när vi skulle åka, den var riktigt sällskaplig men vi hade inte tid att heja på den. Vi sa hejdå till brorsan och familjen och åkte mot flygplatsen vilket tog lite över en timme då vi åkte fel först. Vi skulle inte till domestic som vi trodde utan till international även fast vi först skulle till Bangkok så skulle ju väskorna flyga hela vägen till Arlanda.

Det var en jäkla massa köande på flygplatsen. Kö till att komma in till och med då de hade väskkontroll och kroppskontroll redan utanför flygplatsen, sen en timmes köande för att få checka in, få biljetterna och lämna väskorna. Vi såg ett par som ställde sig i fel kö – en kortare – och sen vägrade flytta på sig och spelade korkade när de fick reda på att de skulle gå och ställa sig längst bak i den långa kön. Det går tydligen bra att göra så (tips till er som flyger med mes-Thai airways) för de gick före oss och alla andra när de kom fram till fel ställe så gled de bara över till rätt ställe.

Vi hann till vårt flyg tack och lov. Flög i lite över en timme och fick en ganska tråkig varm macka med massaman curry-smak att äta på vägen.

Väl framme i Bangkok så väntade den vanliga säkerheten, där vi fick skanna av oss och väskorna igen, gå en lång bit och sedan -äntligen – var det dags för taxfree shopping! Nu fotade jag ingenting där, för vi hade ganska lite tid över efter allt köande. Men vi handlade souvenirer, godsaker och hann även med att äta lite på Burger King och jag tog en islatte på Starbucks som min mage inte uppskattade, den lät och hade sig efteråt.

Sen var det dags för den långa vägen hem. Som gick bättre än den förra faktiskt! Kanske tack vare massagen för jag hade inte alls lika ont i ryggen under resan. Magi!

Jag tog ett par glas whiskey och somnade av dessa istället för sömntabletter eller liknande. Sov oroligt och vaknade till flera gånger, men bättre än ingen sömn alls nu när vi ska ställa om oss till svensk tid igen. Vi kom hem till sju på morgonen så det var uppe med tuppen som gällde! Bokrean började samma dag, men den orkade jag inte med när jag väl kom hem för jag skulle iväg till min älskling i Uppsala direkt. Saknade honom och katterna så hemskt mycket under resan!

Det var en riktigt kul resa och en välbehövlig semester för mig som inte varit utomlands på flera år. Nästa resa blir väl om 5 år igen 🙂

Thailand 2017: Resedagbok – Dag 13

Måndag 20:e februari 2017

Det blev inte mycket sömn på natten tack vare min brännande hud som gjorde att jag vaknade till flera gånger på natten och var tvungen att smörja in axlarna med aloe vera. Jag fick gå upp tidigt också. Vi skulle åka bil till hamnen och eftersom det tar lite över en timme så var vi tvungna att åka i ottan.

Det var ingen kul resa för bilen hade bara fem säten och en liten minisittplats längst bak. Med föraren inkluderad så var vi totalt åtta personer i bilen och jag, farsan samt min brors fru fick sitta längst bak. Det var trångt, men fysiskt sett så gick det att åka så. Tyvärr så mådde jag inte alls bra av det och det var nära att jag fick en panikattack.

Väl framme vid hamnen så tog alla åksjuketabletter i förebyggande syfte. Det är inte roligt att bli sjösjuk när man ska vara ute en hel dag på havet…

Man blir ganska dåsig av just dessa tabletter så under resans gång så slumrade jag till några gånger inne i båten. Det var en mysig resa och jag gillar verkligen att vara ute på vattnet. Det tog flera timmar innan vi fick napp, men min storebror fick sig en barracuda på kroken. Det är lite som en gädda ungefär med riktigt vassa tänder…

Efter vår enda fångst och ett par timmar senare så skulle vi stanna till för att grilla fisken och äta lunch. Medan besättningen lagade till maten så passade vi på att snorkla lite. Det var kul till en början att simma runt i viken vi stannat i, men det var väldigt strömt. Jag simmade runt i närheten av min lillebror och hans flickvän, men kom efter en stund bort från dom.

Jag orkade inte simma längre så jag började röra mig mot båten, men det tog på krafterna då strömmarna som sagt var riktigt starka. Jag kände plötsligt hur jag sparkade till något bakom mig och vände mig för att se så att jag inte hade råkat sparka till brorsan, men det var tomt ovanför ytan. Tittade under vattnet men det enda jag såg var en rätt stor och gulaktig fisk. Tänkte inte mer på det så jag fortsatte simma mot båten.

Som från ingenstans så hugger något tag i min högra fot. Det gjorde så ont att jag först trodde att jag kommit åt trådarna från en brännmanet. Kort efter det första så hugger det till igen på exakt samma ställe på foten. Det kan inte vara en slump så jag blev så himla rädd. Efter att ha sett barracudans tänder så var jag inte säker på att min fot var hel, det gjorde så ont att jag knappt kunde simma. Jag ropade på hjälp, men ingen reagerade så jag fick simma vidare med breda oregelbundna simtag så att jag inte skulle riskera att bli biten igen. Jag var rädd för att jag inte skulle orka ta mig fram till båten, men jag kom fram till slut. På vägen upp för stegen så skar jag upp mitt finger på något vasst också, men det var inte alls lika illa som foten. Det hade inte gått hål i huden, men man såg ett tydligt, rött bitmärke på höger fot.

De andra hade inte märkt något alls trots att jag hade ropat på hjälp. Tack för det…

Jag har för övrigt hela “attacken” inspelad med min undervattenskamera (den hade råkat gå igång medan jag simmade och hade den hängandes runt halsen) men det är mest skakigt och man ser knappt något. Däremot hör man hur jag skriker till och gnyr av rädsla medan jag försöker andas och hålla mig över ytan. Får se om jag lägger upp den på youtube, skäms lite över min reaktion såhär i efterhand. Jag har helt klart sett för mycket hajfilmer… The shallows är en bra sådan om ni är sugna 🙂

Nu i efterhand så har jag kollat upp vilken fisk det var jag såg under vattnet och det var garanterat en tryckarfisk. Mer bestämt en titan tryckarfisk (Titan triggerfish) för de är de enda i släktet som är aggressiva och går till angrepp om man är för nära deras revir.

Att de inte varnar för dessa fiskar (som ser helt harmlösa ut) innan man simmar runt i vattnet förstår jag inte! Det var en hemsk upplevelse även om det kanske inte låter så farligt.

När jag var uppe ur vattnet så stoppade jag fort i mig lite mat, det ska ju tydligen vara bra om man varit med om något traumatiskt. Det blev alltså barracuda och kycklingklubbor med stekt ris och lite melon och ananas efteråt. Så himla gott (grillad färsk tonfisk är så mycket bättre dock!) att få i sig mat efter alla timmarna på havet.

Det tog några timmar att ta sig tillbaka till hamnen och vi fiskade mer på vägen. Bland annat med metrev, men fiskarna åt bara upp betet hela tiden utan att fastna på krokarna. Till slut så fick min lillebror en tonfisk som han håvade in med spöet, men den fick de äta rå då de inte kunde grilla när båten är i rörelse. Sashimi! Inte för mig denna gång dock. Vågar inte äta rå mat utomlands efter min operation.

Väl framme i hamnen så vägrade jag att sätta mig bak igen, jag gick hellre hem! Som tur är så kunde vi sitta fyra i baksätet tack vare min brorsas flickvän som hade min brorsdotter i knät. Tack för det! Mådde inte alls lika illa på hemvägen även om jag var dödstrött. Stupade direkt i säng när vi kom hem.