Böcker

De har alltid funnits bland oss – vampyrerna. I hemlighet och i mörker har de väntat på att deras tid ska komma, och nu är den äntligen här. Inom en vecka kommer Manhattan att vara utplånat. Inom tre månader resten av USA. Och inom sex månader: hela världen.

En boeing 777 från Berlin har precis landat på JFK-flygplatsen i New York när allting plötsligt svartnar. Kontrolltornet tappar kontakten med piloten och ingen aktivitet märks längre inifrån planet.
En specialistgrupp tillkallas för att ta sig in i planet eftersom man fruktar att ett livsfarligt virus har spritt sig. Eph Goodweather blir förste man att kliva in genom flygplansdörren. Synen han möter chockar honom: livlösa människor ligger kringspridda över­allt. Medan kropparna börjar transporteras iväg upp­täcker man emellertid att fyra personer fortfarande lever och verkar vara nästan helt oskadda. Men inget är vad det ser ut att vara …

Det är sannerligen skönt med lite omväxling från alla romantiserade vampyrer (som i Twilight till exempel.) Här fick man möta riktiga monster, blodsugande varelser som känns som en blandning mellan zombie och vampyr – fast mycket värre. Jag gillade verkligen boken även om den var skriven på ett av de sätt som jag personligen inte är så förtjust i – då det hoppas fram och tillbaka mellan olika karaktärer i delarna/kapitlen. Jag fastnade dock direkt och plöjde boken tills den var slut – ett något otillfredsställande slut om jag får säga det själv, men så är det här tydligen bok ett i en planerad trilogi. Lite sugen är jag på att läsa fortsättningen, men nog kunde de ha gjort ett bättre jobb och gett oss läsare ett slut som får oss att längta ihjäl oss efter nästa del (som t ex. Fatta Eld av Suzanne Collins) . Jag hoppas också att de väljer att utveckla huvudpersonerna i nästa bok, då de känns lite opersonliga och svåra att identifiera sig med.

Kortfattat så är det här en actionroman med en massa monster, död och annat trevligt. Inget för den som vill läsa om sexiga vampyrer som förälskar sig i människor alltså. Jag älskar del Toros filmer (The Devils Backbone, Pan’s Labyrith & Hellboy) så jag hoppas att Släktet kommer upp på stora duken så snart som möjligt.

(4/5)

2010-01-11

Fick hem det här idag. Böckerna som jag kollade in på SF-bokhandeln i Gamla Stan men valde att inte köpa just då.

Del ett, två och tre av Junji Itos Museum of Terror som bland annat handlar om Tomie, en snygg tjej med många beundrare som går på gymnasiet. Hennes beundrare blir till slut så besatta att de mördar henne. Men gång på gång återvänder hon, ibland på de mest makabra sätt. Jag gillar verkligen skräckmanga med riktigt läskiga och äckliga bilder så den ska bli kul att läsa. The Otherworldlies av Jennifer Anne Kogler handlar om den minst sagt ovanliga tjejen Fern. Hon får blåsor och svullnader efter bara någon minut i solen, kan tala med sin hund och har förutsagt vädret helt fläckfritt varje dag i två år. En dag sluter Fern ögonen, och när hon öppnar dem igen befinner hon sig miltas bort från skolan, på en öppen strand. Nästa gång hon försvinner hamnar hon på en än farligare plats. Med hjälp av tvillingbrodern Sam försöker hon kontrollera vad som händer henne, men när en farlig främling anländer – en vampyr – måste hon börja ifrågasätta allt hon trodde hon visste om sig själv, samtidigt som hon dras in i en århundraden lång konflikt.

Tjänade nästan en hundring på att köpa dem på CDON istället. När Kixan hämtade paketet så fick jag även ett nytt lip balm (jag har extremt torra läppar just nu) hon köpt på apoteket, det är guld värt! Nu ska jag dra mig tillbaka för natten och försöka sova lite. Inte fullt så lätt som man kan tro att hålla sina nya tider…

Sextonåriga Kaye är en nomad. Hon reser med mammas rockband från stad till stad. Men så händer något som tvingar familjen att återvända hem, till platsen där Kaye som liten mötte älvorna. Småfolket finns kvar, men Kaye är inget barn längre. Hon dras in i en mörk och farlig värld bortom den mänskliga. En värld där svarta hästar dränker oförsiktiga badare i mörka vatten och häxan Thislewitch spår i framtiden. Två älvariken är i krig, och Kaye hamnar mitt i stridslarmet.

Jag känner mig lite tudelad inför den här boken. Den är lättläst och den var svår att inte sträckläsa. Sättet den är skriven på är också riktigt bra, men jag kunde för allt i världen inte fastna för karaktärerna! Jag kunde inte ta varken Kaye eller Roiben till mig och brydde mig inte så mycket om vad som hände med dem (hoppas nästan att Kaye skulle bli tithe-offrad). Den enda karaktären som jag kände för var Corny – boken hade varit bättre om han varit tjej, huvudperson och älva. Själva boken var inte riktigt så förutsägbar som sådana här böcker tenderar till att vara och om slutet inte hade varit påskyndat och karaktärerna hade varit mer intressanta så hade jag gett ett högre betyg.

Gick under namnet “Mörkrets tjänare” när den fanns utgiven på svenska.

(3.5/5)

2009-10-31

Amanda Devereaux har en helt galen familj. Hennes mor och äldre syskon är häxor och medier, och hennes tvillingsyster är vampyrjägare. Allt Amanda strävar efter är ett lugnt, normalt liv. Men när hon blir måltavla i en attack som är riktad mot hennes syster, vaknar hon upp och finner sig fastkedjad vid en sexig, blond främling, Kyrian av Thracia. Först tror Amanda att detta är ett av hennes systers mer raffinerade försök att fixa ihop henne med en spännande man, men det står snart klart att Kyrian inte är idealiskt pojkvänsmaterial.

Han är en Svart jägare, en odödlig krigare som jagar och utplånar de vampyrer och daimoner som lever på människoblod. Nu jagar han Desiderius, en mycket gammal och farlig daimon som funnit nöje i att binda samman Kyrian med en människa medan han jagar honom. Kyrian och Amanda måste hitta ett sätt att frigöra sig från varandra innan de ger efter för den hämningslösa attraktion som uppstått mellan dem. Eller så dödar Desiderius dem båda.

Min typ av bok helt klart! Halvporrig vampyrromantik med inslag av tantsnusk och odödlig kärlek mitt i all lust och död. Finns mycket negativt att säga om själva översättningen, men fokuserar man på historien och karaktärerna så kan man se förbi den – funderar på att läsa boken på engelska också för att se om den är bättre på originalspråket, fast nu har man säkert fäst sig vid de försvenskade uttrycken. Amanda är arketypen av vad jag vill att en huvudkaraktär ska vara; kvinna, ung, lugn, vanlig, “the one” och har hemliga magiska krafter. Samt en lång blond vampyr/kille som dyrkar marken hon går på. Yay! Så ska det se ut tjejen! Jag avskyr tillgjorda karaktärer och Amanda är så långt man kan komma ifrån tillgjord, hon är udda och ändå helt normal. Kyrian verkar helt klart mumsig, men det brukar den typen vara. Jag gillade själva storyn och har alltid älskat grekisk mytologi så jag ser fram emot att läsa Sherrilyn Kenyons andra böcker om mörkerjägarna – får se om det blir på svenska eller engelska.

  (4/5)

2009-10-08